Tema rymden

Lite tips på hur man arbeta med kunskapskravet stjärnhimlens utseende olika årstider samt förklara/komma ihåg pyssel att jorden kretsar kring solen och månen runt jorden. Det sista gjorde barnen av en papptallrik som sol. Man får berätta att storleken inte stämmer. Stjärnhimlens utseende gjorde jag som en mall att visa barnen men det skulle de också kunna göra själva. Rita av norra stjärnhimlen på ett laminatpapper. Jorden gjorde jag av en pappcirkel som går att snurra på. Det är ju jorden som snurrar och det är därför stjärnhimlen ser annorlunda ut vid olika årstider men även klockslag. Barnen fick också läsa fakta, se powerpoint presentation av mig, film om stjärnor och vår sol. En del skrev tankekartor eller gjorde "6 flätare". Därefter skriva en faktatext enligt genre pedagogik. (Låt språket bära). Barnen gjorde också galaxer genom att färglägga en papptallrik och klippa den som en spiral. 

Multiplikation

Vi har jobbat med att försöka förstå multiplikation och se sambandet med division. Barnen fick klippa ut rektanglar och skriva till. 

Barnen fick också arbeta med att försöka se tabell 3:s mönster genom att hoppa tre hopp och sen leta samband. Därefter kunde de jämföra med 6:ans tabell. Finns det någon likhet? (Big 5 tänk!) Barnen fick också träna på tabellen genom att spela spel två och två. 

Ge instruktioner!

Vi har arbetat med att försöka ge varandra instruktioner. Barnen fick sitta två och två. Den ena fick bygga en enkel figur av material bakom en skärm. Den andra personen skulle rita figuren. I tvåan hade gjort denna övning men där båda fick bygga en figur. Denna övning var snäppet svårare. Men de lyckades bra tycker jag. 

Engelska undervisning! Hur gjorde jag?

I år har jag ingen engelska utan min kollega har engelska i min klass. Förra året däremot undervisade jag i engelska, i min dåvarande 3:a. Vi arbetade mycket med att lära sig fraser och glosor i olika teman på olika sätt. Glosor låter för mig som att sitta och "plugga" med sin engelska bok och sen ha 10 veckans engelska glosförhör. Men för en lärare som hade två fel på alla glosprov i hela högstadiet men ändå inte kunde prata engelska och göra sig förstådd, så har jag funderat mycket hur man kan lära sig engelska. Jag har försökt läsa vad forskningen säger och hur språkinläring går till! Och för mig fungerade det inte att lära sig glosor "utantill" utan mer i ett sammanhang. Förra året lärde jag barnen fraser: En "hälsningfras/fråga" och ett/flera svar. Vi övade fraserna genom talkör. Det innebär att jag sa frasen högt och eleverna i helklass härmade mig. Vi klappade också frasen tillsammans i helklass. Kravet var att alla måste säga frasen högt. Eftersom alla säger samtidigt så kunde man inte höra vad var och en sa. Jag, däremot såg om någon satt och drömde eller inte följde med i undervisningen. Jag gick också runt och lyssnade på var och en under talkörs övningen. Det blev en utvärdering av barnens kunskap. Vi gjorde detta ofta. Fraserna satte jag upp på väggen - mest för att komma ihåg vilka fraser vi lärt oss. Det var inte meningen att barnen skulle läsa frasen på väggen. Men för de barnen som behövde mycket hjälp att komma ihåg så var det till en hjälp. Annars säger en del av forskningen (enligt senaste Grundskoltidningen oktober 2013) att barnen måste få en känsla för språket först innan de möter engelska i skrift. Vi övade glosor genom teman; såsom kläder, frukter, mat, m.m. Barnen fick själva komma med egna förslag till vilka glosor som kunde passa till frasen vi lärt oss. Jag använde mig mycket av flaschcards. Det innebär i den digitala världen att vi lyssnade och sa efter på cleverboarden. (Förr i tiden hade man visat ett inplastat kort) Nu är motivationen helt klart högre när man kan både titta, lyssna och säga efter i talkör. Hemma kunde de lyssna och öva. Det finns väldigt många exempel på youtoube. I inläggen före detta har jag lagt in några exempel. Det finns också många bra appar som man kan lära sig engelska. Tyvärr har vi inga ipads än på skolan. Barnen dokumenterade glosorna och fraserna i en skrivbok. I skrivboken klistrade de in en pratbubbla med en flicka och pratbubbla och pojke. Det var alltid pojken som frågade och flickan som svarade. Glosorna skrev de in eller klistrade in i boken. Vi lyssnade också på ramsor och sånger samt bok och cd med tillhörande klassbok. Men flashcards var suveräna som avbrott i den ordinarie undervisningen. Det finns säkert helt klart andra sätt att undervisa t.ex. med docka som pratar engelska m. m. Eftersom jag inte har någon engelska nu så innebär inte det att jag låtit bli det alls. Jag skriver veckodagens namn på engelska bredvid dagens datum. Jag skrivet alltid dagens schema på cleverboarden. (mer flexibelt än kort!) Vi lyssnar på engelska ramsor och sånger som undervisningspaus. Jag börjar dagen med att fråga: What day is today?

Engelska undervisning: Verb: English vocabulary lessons - simple verbs and actions

Engelska undervisning: Verb Action Words 2 - Talking Flashcards

Engelska undervisning

Här kan du lyssna och säga efter och lära dig engelska verb.

Skriva faktatexter!

Vi har tidigare under terminen arbetat med fladdermöss och skrivit egna beskrivande faktatexter enligt genrepedagogik. (Ur boken Låt språket bära) Nu ville jag undersöka vad de kom ihåg. De fick läsa en text om abborren. ( på no:n samtalar vi om fiskar och groddjur) Barnen svarade på tre innehållsfrågor. Tillslut fick de stödord som vi pratat om innan. De skulle skriva en faktatext med minst 5 stödord i. Klassen fokuserade väldigt mycket på att försöka få med stödorden, vilket de lyckades med. Däremot "glömde" de bort  en del kännetecken för genrefaktatexter. Ingen började sin text med Det var en gång, vilket var väldigt bra! När vi pratade  om det efteråt kunde de redogöra att en faktatext skulle ha rubrik, klassificering, stycken med olika händelser. De ville gärna skriva en text igen och de kom med många olika förslag till vilket djur jag skulle välja. 

Matte och problemlösning.

Som jag tidigare skrivit om så använder jag mig av Prima matematikbok. I den visar de på olika sätt att visa hur man tänker -symboler, bild, ord och räknehändelse. Vi ska arbeta vidare med denna bild. Vi gjorde också två gemensamma problemlösningstal där barnen fick berätta och redovisa hur de tänkte. De var väldigt duktiga att berätta hur de tänkte och vågade inför klassen. 

Självbiografi - genrearbete

Barnen har fått skriva egna självbiografier som en avslutning på temat historia Förr i tiden. Egentligen är denna övning perfekt att börja med. Skapa en förståelse för vad historia är för något. Jag visade min egna tidslinje över mitt egna liv. Jag hade tidigare pratat om att vi människor gillar att dela upp tiden och vi har startat upp att höra klassens gemensamma tidslinje över år 3. När vi samtalat om vad en tidslinje var så fick läxa. De skulle ta reda på egna viktiga händelser som skett i deras liv. I skolan gjorde de en egen tidslinje. Därefter gjorde vi en läsförståelse uppgift. Barnen läste om Tove Jansson och svarade på frågor. Jag visade därefter en modelltext över mitt liv och vi pratade om hur man skriver en självbiografi. Rubriken består av sitt egna namn. Texten är skriven i jag form. Dåtid! Det har hänt! Första stycket ska presentera dig själv. En bra start kan vara när du föddes och var. Barnen använde sig av tidslinjen som stödord. Varje stycke består av en händelse och inleds med ett tidsord. Stycket avslutas med en personlig reflektion - mental process. Jag tycker det var verkligen roligt att läsa barnens egen historia. Vi dokumenterade det hela i en folder. På framsidan målade de sig själva och ritade saker de tyckte om. 

Fem myror - Lattjo lajban-lådan (1) - föräldramöte!

Här är klippet jag visade på föräldramötet som jag tycker ´visar ganska mycket av vad barn behöver ha idag för kunskaper.

Vad innehåll föräldramötet?

Jag inledde med att visa dagordningen i en Powerpoint presentation och gå igenom den. I år gjorde jag lite annorlunda mot förr. Barnen hade skrivit brev till sina föräldrar som föräldrarna skulle svara på. Jag hade tidigare frågat barnen, om deras föräldrar brukar frågar dem om vad de gjort i skolan? Barnen nickade och sa att de brukar svara: Bra! på frågan hur det går i skolan. När barnen skrev brevet pratade vi om att de skulle skriva sådant de kanske inte alltid berättade för sina föräldrar även sådana övriga saker. Jag inledde med att föräldrarna fick leta upp barnens brev och svara på det. En väldigt bra sida med lugn musik är relaxdaily.net som jag spelade. De fick också fylla i ett "brev" eller information till mig och utvecklingssamtalet. Där skulle de berätta sådant som var positivt med barnet, övriga intressen de hade samt om de tyckte att det fanns något barnet behövde bli bättre på i deras synvinkel och som jag kanske inte kände till. Därefter fick föräldrarna gå runt och titta på de arbeten barnen gjort och som jag satt upp i klassrummet samt småprata med varandra. Därefter presenterade jag mig själv och andra personer som finns i klassen. Jag berättade lite grann.. :) Ja kanske lite för mycket :) om förmågor, kunskaper som krävs och hur jag jobbar. (Men det ligger mig varm om hjärtat detta med skolutveckling och läroplaner...) Jag visade ett avsnitt från Fem myror är fler än fyra elefanter - lattjo lajban lådan med Brasse och Magnus och Ewa. Jag tycker att det avsnittet visar lite om hur skolan idag "är" samt vilka mål vi ska arbeta med. Kommunicera, sortera, jämföra och se skillnader och likheter, våga argumentera för sin sak... Jag berättade om bloggen och visade lite vad vi gjort och hur jag tänkt med detta samt hur vi arbetar med skolans val och elevens val. Tillslut skulle vi bestämma klassföräldrar och övriga saker och frågor. Jag pratade också om läxor och hur jag ser på det. Lite kluven måste jag erkänna. Jag vet hur vilka läxor de har senare på högstadiet och framförallt många och stora. Men samtidigt ska inte läxor vara en konflikt hemma mellan föräldrar och barn. Det har debatterats mycket kring detta och forskning säger en sak och verkligheten ibland något annat. Jag hade tänkt en fortsättning på temat förväntningar som vi i skolan har på föräldrar samt förväntningar som föräldrar har på skolan. Men det får bli på nästa föräldramöte. De skulle fått skriva i grupp på post it lapper + och - om hur en nioåring är samt diskutera vad som krävs för att de ska må bra. (Lite storyline inspirerat och skriva kring en tecknad figur) Samt vilka saker/förväntningar kan skolan hjälpa till med och vilka saker kan man som föräldrar stötta och hjälpa till med. Mina tanke var att föräldrarna skulle göra detta och i skolan skulle eleverna göra samma sak och sedan diskutera detta. Men nu kan jag göra det i skolan ändå. :) och knyta an till den gyllene reglen som vi har som trivselregel. På fredagens veckobrev kommer jag skicka hem en liten kort utvärdering som består av tummen upp eller tummen sådär eller tummen ner som föräldrarna får fylla i (om de vill) Hade skrivit ut dem men tiden räckte inte till.

Föräldramöte!

Ikväll var det föräldramöte! Tack alla föräldrar som besökte mötet. Det var verkligen väldigt roligt och intressant att möta alla föräldrar och att så många kom. Vi höll nästan tiden :).

Naturväsen och vad man trodde på förr i tiden!

Vi startade upp första veckan med en förmiddag samarbete mellan alla fyror och treor. Vi gjorde lekar, sågade ut namnbrickor. På min station berättade jag om naturväsen och vad man trodde på förr. Jag hade i förväg plockat fram olika naturmaterial som jag la fram i mitten av cirkeln. Nu fick de skapa naturväsen/oknytt i grupp. För att lättare se mot gräset hade jag med mig vaxdukar/baksida av insektsnyckelplansch. (Bilder kommer senare). En jättetrevlig dag! Vi fortsatte vårt tema naturväsen genom att titta på Mytologerna från Av media. Mycket spännande och lärorik serie. Jag läste också ur boken Trollguld. Där finns mycket bra fakta och berättelse om hur det var på en gård och vilka olika naturväsen det fanns där. Vi samtalade mycket och diskuterade. Jag skrev ut stödord kring varje naturväsen. Barnen fick först skriva om Troll och därefter en till. Vi klistrade upp fakta på färgat papper     och satte upp dem i klassrummet. Barnen kom ihåg mycket och det var nästan ingen som sa att de inte kunde berätta och skriva. Uppskattat tema. I serien Mytologerna så har de en "manick" som fångar in naturväsen. Därför fick barnen göra en skiss på en egen uppfinning som fångar in naturväsen. Dessa redovisade de inför klassen. Många spännande lösningar! 

Stellaluna bilder!

Vi satte ihop alla arbetblad de gjort till en bok. Där de även fick fylla i en matris - start, på väg eller i mål. Vi pratade också om skillnaden mellan en narrativ ( berättelse) och faktatexter. Barnen fick också göra en näringsmedels med en fladdermus i. Vem äter fladdermus och vad äter fladdermusen? Eftersom de redan kunde näringskedjor sen tvåan så samtalade vi om vad som händer om det finns gifter i naturen. Vi gjorde näringskedjan genom att göra som en "ryska gummor" som kan sättas i varandra. Fladdermus äter bl.a nattfjärilar. Därför pratade vi om fjärilens livscykel. De fick klistra upp bilder och sätta en cirkel som går att snurra över. Fladdermusen livscykel skrev vi tillsammans på clevetboarden som jag sen skrev ut. Avslutningen på temat är att sortera djur i grupper. ( att klassificera). Barnen fick lappar med djurnamn på. De skulle hitta sina klasskompisar som just de tyckte hörde samman. De var jätteduktiga! På måndag ska de få göra ett arbetsblad där de ska få dra streck till rätt djurgrupp. De ska få göra en dokumentation också. Bild  kommer!  På bilden provade barnen tre tekniker. Först blanda två vattenförorening för att få en tredje. ( gul-röd eller blå-röd). Därefter fick de blåsa svart siluett med hjälp av sugrör. ( svart färg med mycket vatten) Sist ritade de en svart fladdermus siluett med svart färg och mycket lite vatten. De blev väldigt fina och barnen var väldigt duktiga på ta muntliga instruktioner i flera led. Jag gör alltid en modell först och visar upp och sedan visar jag tekniken praktiskt också.