Engelska undervisning! Hur gjorde jag?

I år har jag ingen engelska utan min kollega har engelska i min klass. Förra året däremot undervisade jag i engelska, i min dåvarande 3:a. Vi arbetade mycket med att lära sig fraser och glosor i olika teman på olika sätt. Glosor låter för mig som att sitta och "plugga" med sin engelska bok och sen ha 10 veckans engelska glosförhör. Men för en lärare som hade två fel på alla glosprov i hela högstadiet men ändå inte kunde prata engelska och göra sig förstådd, så har jag funderat mycket hur man kan lära sig engelska. Jag har försökt läsa vad forskningen säger och hur språkinläring går till! Och för mig fungerade det inte att lära sig glosor "utantill" utan mer i ett sammanhang. Förra året lärde jag barnen fraser: En "hälsningfras/fråga" och ett/flera svar. Vi övade fraserna genom talkör. Det innebär att jag sa frasen högt och eleverna i helklass härmade mig. Vi klappade också frasen tillsammans i helklass. Kravet var att alla måste säga frasen högt. Eftersom alla säger samtidigt så kunde man inte höra vad var och en sa. Jag, däremot såg om någon satt och drömde eller inte följde med i undervisningen. Jag gick också runt och lyssnade på var och en under talkörs övningen. Det blev en utvärdering av barnens kunskap. Vi gjorde detta ofta. Fraserna satte jag upp på väggen - mest för att komma ihåg vilka fraser vi lärt oss. Det var inte meningen att barnen skulle läsa frasen på väggen. Men för de barnen som behövde mycket hjälp att komma ihåg så var det till en hjälp. Annars säger en del av forskningen (enligt senaste Grundskoltidningen oktober 2013) att barnen måste få en känsla för språket först innan de möter engelska i skrift. Vi övade glosor genom teman; såsom kläder, frukter, mat, m.m. Barnen fick själva komma med egna förslag till vilka glosor som kunde passa till frasen vi lärt oss. Jag använde mig mycket av flaschcards. Det innebär i den digitala världen att vi lyssnade och sa efter på cleverboarden. (Förr i tiden hade man visat ett inplastat kort) Nu är motivationen helt klart högre när man kan både titta, lyssna och säga efter i talkör. Hemma kunde de lyssna och öva. Det finns väldigt många exempel på youtoube. I inläggen före detta har jag lagt in några exempel. Det finns också många bra appar som man kan lära sig engelska. Tyvärr har vi inga ipads än på skolan. Barnen dokumenterade glosorna och fraserna i en skrivbok. I skrivboken klistrade de in en pratbubbla med en flicka och pratbubbla och pojke. Det var alltid pojken som frågade och flickan som svarade. Glosorna skrev de in eller klistrade in i boken. Vi lyssnade också på ramsor och sånger samt bok och cd med tillhörande klassbok. Men flashcards var suveräna som avbrott i den ordinarie undervisningen. Det finns säkert helt klart andra sätt att undervisa t.ex. med docka som pratar engelska m. m. Eftersom jag inte har någon engelska nu så innebär inte det att jag låtit bli det alls. Jag skriver veckodagens namn på engelska bredvid dagens datum. Jag skrivet alltid dagens schema på cleverboarden. (mer flexibelt än kort!) Vi lyssnar på engelska ramsor och sånger som undervisningspaus. Jag börjar dagen med att fråga: What day is today?

Engelska undervisning: Verb: English vocabulary lessons - simple verbs and actions

Engelska undervisning: Verb Action Words 2 - Talking Flashcards

Engelska undervisning

Här kan du lyssna och säga efter och lära dig engelska verb.

Skriva faktatexter!

Vi har tidigare under terminen arbetat med fladdermöss och skrivit egna beskrivande faktatexter enligt genrepedagogik. (Ur boken Låt språket bära) Nu ville jag undersöka vad de kom ihåg. De fick läsa en text om abborren. ( på no:n samtalar vi om fiskar och groddjur) Barnen svarade på tre innehållsfrågor. Tillslut fick de stödord som vi pratat om innan. De skulle skriva en faktatext med minst 5 stödord i. Klassen fokuserade väldigt mycket på att försöka få med stödorden, vilket de lyckades med. Däremot "glömde" de bort  en del kännetecken för genrefaktatexter. Ingen började sin text med Det var en gång, vilket var väldigt bra! När vi pratade  om det efteråt kunde de redogöra att en faktatext skulle ha rubrik, klassificering, stycken med olika händelser. De ville gärna skriva en text igen och de kom med många olika förslag till vilket djur jag skulle välja. 

Matte och problemlösning.

Som jag tidigare skrivit om så använder jag mig av Prima matematikbok. I den visar de på olika sätt att visa hur man tänker -symboler, bild, ord och räknehändelse. Vi ska arbeta vidare med denna bild. Vi gjorde också två gemensamma problemlösningstal där barnen fick berätta och redovisa hur de tänkte. De var väldigt duktiga att berätta hur de tänkte och vågade inför klassen. 

Självbiografi - genrearbete

Barnen har fått skriva egna självbiografier som en avslutning på temat historia Förr i tiden. Egentligen är denna övning perfekt att börja med. Skapa en förståelse för vad historia är för något. Jag visade min egna tidslinje över mitt egna liv. Jag hade tidigare pratat om att vi människor gillar att dela upp tiden och vi har startat upp att höra klassens gemensamma tidslinje över år 3. När vi samtalat om vad en tidslinje var så fick läxa. De skulle ta reda på egna viktiga händelser som skett i deras liv. I skolan gjorde de en egen tidslinje. Därefter gjorde vi en läsförståelse uppgift. Barnen läste om Tove Jansson och svarade på frågor. Jag visade därefter en modelltext över mitt liv och vi pratade om hur man skriver en självbiografi. Rubriken består av sitt egna namn. Texten är skriven i jag form. Dåtid! Det har hänt! Första stycket ska presentera dig själv. En bra start kan vara när du föddes och var. Barnen använde sig av tidslinjen som stödord. Varje stycke består av en händelse och inleds med ett tidsord. Stycket avslutas med en personlig reflektion - mental process. Jag tycker det var verkligen roligt att läsa barnens egen historia. Vi dokumenterade det hela i en folder. På framsidan målade de sig själva och ritade saker de tyckte om.