När vi börjar dagen så visar jag schemat på tavlan men även på datorn/cleverboarden. På datorn har jag gjort dagens schema ungefär som på tavlan, som alltid finns där.
Bredvid schemat har jag skrivit upp dagens mål. Oftast har vi ett ämne/dag eller tema. Eftersom jag arbetar ämnesövergripande, så ingår oftast alla ämnen. ( inte så ofta MA - hade jag haft mer tid att tillverka uppgifter som passar till ämnet hade jag fått in MA mera)
På morgonen visar jag barnen målen men även en lista med arbetsuppgifter som ska göras.
Vi har också börjat gå igenom vad datum är. Jag skriver det högst upp på datorschemat. Jag börjar alltid med att visa datum på detta sättet
2016.11.13. Barnen har redan i förskoleklassen fått "dra" dagens datum och läsa upp det. Många av barnen visste att man man använder ordningstalen dvs ex den femte november..
Genom att visa på med helheten först så lär jag barnen att läsa det baklänges även om man senare läser det åt höger.
Jag upplever att barnen har svårt med att skriva 13/11 -16. De förstår inte vilket tal/siffra som är vilken och de tycker det är svårt med /... Därför lär jag barnen det andra sättet först därefter när de är säkra så skriver vi 13/11-16 alt.16.11.13.
Vår kunskapsvägg är en levande vägg. Det innebär att jag INTE sätter upp skyltar och mål på väggen som sitter där som en prydnad hela året och som det pratas om ibland eller för att det ska se ut som om lärararna arbetar med förmågorna och målen.
Min tanke med vår kunskapsvägg är att den ska vara levande. Den kommer att förändras vartefter vi lär oss nya saker
.
Jag har huvudrubriker som följer bedömningsunderlaget Nya språket lyfter och rubrikerna i matte lgr11. Ex läsa, berätta, skriva, taluppfattning, problemlösning.
De övergripande målen som sitter längre stund på väggen har de olika målen i Nya språket lyfter i sv eller mattemålen från matteboken Mattedetektiverna.
De finns under skylten Snart kan jag och en clown som springer på en löparbana.
Jag berättar för barnen om att lära sig är som ett lopp. I början är man nyfiken och undrar kanske hur det
ska gå. Sen börjar man lära sig saker och då kanske det är kämpigt och man allra helst vill stanna och lägga av men om man kämpar på och kommer i mål så är det en härlig känsla att äntligen ha kommit i mål. Vunnit "matchen".
De övriga skyltar jag sätter upp är sådant vi SKA arbeta med eller håller på med att lära sig. Jag sätter oftast upp skyltar innan jag pratat om det. Många i klassen jag har börjar ställa frågor: Varför sitter den där? Vad ska vi göra med den? De börjar försöka läsa vad som står.
För en del lärare kanske det är "jobbiga" frågor som eleverna ställer. Jag tänker däremot såhär: Eleverna börjar bli nyfikna, jag ser vilka elever som är nyfikna. De börjar också aktivera sin förförståelse och sina tidigare erfarenheter. De stället frågor. Superbra!
När jag sen plockar ned skylten eller börjar gå igenom det momentet, så är några iallafall redan nyfikna och lite mer motiverade.
Några av skyltarna är sådana som visar vilka moment vi gått igenom och som vi kommer att återkomma till flera gånger. Men skyltarna på väggen eller snarare VÅR KUNSKAPSVÄGG är ett levande vägg som förändras hela tiden.
I veckobrevet till föräldrarna skickar jag också hem målen vi kommer att arbeta med i veckan.
Jag vill att föräldrarna ska kunna vara delaktiga och känna till vilka mål jag tänker att vi kommer att arbeta med. Det är något jag vill förbättra ännu mer. Oftast frågar jag iallafall som förälder vad har du gjort idag? Mitt mål med min undervisning är att barnen ska i åk 3 kunna bli så medvetna att de kommer att kunna svara på
Vad har du lärt dig idag? Jag har lärt mig att..,
Om föräldrarna också vet vilka mål vi kommer att arbeta med så vet föräldrarna vad de ska fråga om. Det är min ambition iallafall. Det gäller att målen är tydliga så även föräldrar förstår. Det är ett förbätttingsområde men jag har iallafall börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar