NTA -balansera och väga

Idag delade vi upp oss i två grupper. Vi fortsatte med temat balansera och väga.  Målet med lektionen var att använda och förstå begreppen  tyngre än, lättare än och lika tung som. Barn har svårigheter med begreppen lättare än.

 I min grupp fick de först experimentera själv och prova och väga olika saker. Detta för att de skulle prova hur vågen fungerade samt prova och väga och få en känsla för om olika saker var lätta eller tunga. 

Allla grupper ville skapa jämvikt och de la många olika saker tillsynes helt planlöst för att försöka skapa jämvikt. När alla provat bröt jag detta och de skulle i stället försöka hitta en sak som var tyngre än... något. Nästa uppgift var att hitta något som var lättare än... och tillsist lika tung som.., Därefter fick grupperna redovisa vad de kommit fram till. 

Jag avslutade lektionen med att samla hela klassen. Jag visade dem en tyngd från en gammal våg och en plastpåse. 

Syftet med genomgången var att få till en diskussion om det spelar någon roll 

hur stor en sak är angående om de är tunga eller lätta. Vi jämförde vikten med plastpåsen och barnen kom fram till att tyngden var tyngre eller plastpåsen lättare än tyngden. Därefter diskuterade och resonerade vi om det alltid var så. Vi provade med andra saker och det stämde inte. Vad är det då dom avgör? Någon elev föreslog att det var materialet som saken var gjord av som spelade roll. Eftersom tyngden var gjort av "metall" och plastpåsen av plast. Jag provade därefter med pennvässaren och tyngden och pennvässaren var fortfarande lättare än tyngden. Barnen började samtala om olika djur och jämföra dess storlek. Ex en elefant  och en myra. Jag styrde sedan därefter in dem på att man väger olika djur i djurparker och hur och varför gör man det. Jag gav dem även ett exempel på att om man ställer en elefant på en hel våg eller ett ben på fyra vågar spelar det någon roll hur mycket elefanten väger då? Det gjorde det inte. 

Barnen kom med många kloka tankar och hade en början till att resonera. Svårigheten i en åk 1 är räcka upp handen  och vänta på sin tur. 

Dagens schema

Såhär brukar jag visa dagens schema med dagens mål. 

Jag brukar också gå igenom målet med lektionen också, då vi har den. 

samt återkoppla det i slutet av dagen.

NTA balansera och väga

I

Idag har vi haft tema balansera och väga. Vi fortsatte vårt arbete med NTA lådan. Det är ett material som kommunen köper in i olika teman. Varje lärare får önska vilken låda de vill använda sig av under terminen. Det är ett material med lärarhandledning och färdigt material. Kommunen har bestämt att genom att köpa in dessa lådor hoppas de på att öka måluppfyllelsen i No - kemi och fysik. 

Idag arbetade vi i tre grupper med tre lärare. I min grupp fick de göra hängande mobiler. I den andra grupper fick de öva med balsbsbräda och klossar och i drn tredje gruppen fick de använda sig sin egna kropp. 

Begreppen som tränas är balans, jämvikt, tyngdpunkt, stödyta. 

Jag inledde dagen med ett youtube klipp med en ppt om balansera och väga. Det gjorde jag för att aktivera deras förförståelse för ämnet och återkoppla till det de hade gjort tidigare. Jag avslutade dagen med att titta på tre youtube klipp som sammanfattade vad vi hade gjort idag. Genom det fick barnen en sammanfattning om de olika begreppen som var dagens mål. De fick också i filmen se olika exempel på vad de gjort. Många av barnen kunde resonera om det som hände. Jag repeterade också och återkopplade vad de olika grupperna gått igenom. Varje grupp dokumenterade i NTA boken. Det är en bok där barnen klistrar in dokumentationen och Skrivet reflektioner. 

Föräldrarnas insyn i verksamheten!

I varje veckobrev som jag skickar ut till föräldrarna delger jag vilka mål vi ska arbeta med under veckan. Ibland är det större mål som pågår under en längre tid och ibland kortare delmål. Det gör jag för att jag vill att föräldrarna ska känna delaktighet och under veckan fråga barnen, så småningom, om vad de lärt sig. Annars är det mer "vanligt" tror jag att läraren skriver en sammanfattning om hur veckan har varit. Det gör jag också. 

På varje veckobrev har jag också gjort 6 st stjärnor. Barnen ska fylla i en stjärna för varje dag de läst sin läsläxa. Den sjätte stjärnan fyller man i om man gjort någon extra träning. 

Tema djur - ett ämnesövergripande arbete mellan No och Sv

Jag introducerade temat med att ta med mig en kompis som jag gömde och sa ledtrådar till. Barnen kom snart på att det var en uppstoppad ekorre. Jag skickade runt den och vi studerade den noga. 

Syftet med det var att lära barnen att man kan få information om ett djur genom olika sätt. Vi studerade också en bild på en riktig ekorre och samtalade om våra erfarenheter. 

Vi skrev ett VÖ diagram. Vad vet vi om ekorrar och vilka frågor fick nu?

Nästa lektion närläste vi en text om ekorrar och samtalade om vilka ord som var viktiga i en  text ( nyckelord/expertord) Jag hade tidigare modellerat dessa tankar när vi läste om träd. Nu fick barnen tillsammans med mig stryka över med överstrykningspenna vilka ord som berättar om hur ekorren är. ( beskriver ekorren) Vi fyllde i en 6 fältare tillsammans och då hade vi användning av våra expertord/stödord. Därefter fick barnen komma med förslag till hur en mening skulle kunna vara med expertordet i. De fick skriva en egen mening om varje ruta i 6 fältaren. ( Vi gjorde detta i helklass och gick igenom en ruta i taget på 6 fältaren. ) 

Syftet var att träna på vad en mening är och dess kännetecken samt träna på att få med ett speciellt ord i en mening. 

Jag läste också en bok från Nypon förlag Boris flyttar in. Jag valde den för den boken kom till utifrån en riktig historia, om en upphittad ekorre. Jag inledde med ett youtube klipp från författaren som berättar om boken. Efter varje kapitel finns det läsförståelse frågor att skriva ut från förlagets hemsida. Frågor är: på raden - svaret finns i boken, mellan raderna: tänka efter själv och bortom raderna: utgå från din egen erfarenhet. 

Jag läste ett kapitel per dag/lektion och använde/modellerade läsfixarna: förutspå, samtala om ord/detektiven, cowboyen: sammanfatta kapitlet, ställde frågor på ev. oklara saker. Boken lämpar sig mycket bra till det. Efter de första kapitlen så gjorde vi 

läsförståelsefrågorna  tillsammans. Jag frågade och barnen sa vad jag skulle skriva. Jag skrev under dokumentkameran. De skrev av. Vi samtalade om vad en mening är osv. Vart efter de blev säkrare, så fick de först arbeta tillsammans med frågorna och därefter redovisa sina svar. Mellan raderna och bortom raderna gjorde vi tillsammans. De sista kapitlen fick de själva skriva svar. Så vi började tillsammans och tillsist själva. APE ( omvänd EPA) Först Alla, sen par och tillsist ensam. 

Vi sammanfattade boken genom att de fick bilder och skulle i par lägga dem i ordning och därefter återberätta historien i helklass. 

Vi gjorde andra uppgifter också. 

Se andra inlägg om fortsättningen på temat med gåtor, dikter och sång om Ekorren. 

Grey of the day

I veckan som gick var veckans bokstav T. Jag använder mig av det barnen är intresserade av. Många av barnen i klassen vill läsa mina tre hajböcker och de visar dem och berättar för varandra. 

Därför blev veckans Grey of the day eller Vet du om att..Tigerhajen. Den är dessutom en ganska okänd haj men trots det den näst farligaste hajen för människor. 

I förskoleklassen hade de också veckans bokstav och även i förskolan använde de sig av veckans bokstav. Där använder de sig ofta av något "pyssel" eller något praktiskt på den bokstaven och skriva alfabetspapper.  Jag har valt bort pyssel på veckans bokstav till vissa bokstäver iallafall. Just nu tränar fritidspedagog sociala övningar med klassen istället. 

Barnen fick skriva i Bokstavsboken Magiska kulan och Bokstavsboken. Jag ser dem som  träningshäften till de andra texterna barnen skriver. 

Jag rättar inte dem alltför mycket och rättar inte hur bokstäverna ser ut. Jag vill inte lägga fokus på det. 

Däremot är det väldigt viktigt när de skriver egna texter som andra ska läsa och de själva att de skriver sitt finaste de kan. Vi kommer dessutom mer i slutet av ettan och början av tvåan lägga mer fokus på skrivträning. 

På veckans bokstav fortsatte jag arbetet med att använda en 6 fältare. Det är en modell för att sortera upp nyckelord/stödord/expertord. De utgår från 6 st frågor och barnen skriver ord i dessa. Vi har modellerat det mycket innan när vi läste om ekorren och andra djur. Det är viktigt att verkligen modellera innan och träna tillsammans innan de ska  skriva själva. 

I arbetet med Tigerhajen ökade jag svårighetsgraden. Tidigare har jag visat en PowerPoint med mina stödord och bild. Jag har berättat till bilden och stödorden för att sen skriva gemensamma meningar under dokument kameran. Alla skriver likadant. Vartefter vi arbetat så har jag ökat svårighetsgraden. 

Nu fick de en text jag skrivit själv om Tigerhajen. Jag klippte isär den i stucken som passade ihop med 6 fältaren. Varje grupp skulle dela ut lapparna och läsa dem i gruppen. Några hade mer text och andra mindre text. Det löste de mycket bra i grupperna, beroende på läskunskap. Därefter fick de rubrikerna till 6 fältaren ( inga frågor med). 

Nu skulle de fundera själva på vad rubrikerna betydde ex föda? Klassificering? Sedan skulle de analysera texten var den passande in. 

Slutligen fick var gruppen en 6 fältare där de skulle skriva stödord/nyckelord/expertord tillsammans, De gjorde de mycket bra. Tillsist skulle de själva skriva en faktatext med hjälp av 6 fältaren och måla en bild till. 

En lektion där många av förmågorna kom in och väldigt många olika kunskapskrav och mål. Barnen klarade det galant. Viktigt att tänka på att vi arbetat mycket med cirkelmodellen i fas 1 och 2 och tränat tillsammans. 

Visuellt lärande - vår kunskapsvägg

Jag tror på att använda mig av tydliga mål i klassrummet. 

När vi börjar dagen så visar jag schemat på tavlan men även på datorn/cleverboarden. På datorn har jag gjort dagens schema ungefär som på tavlan, som alltid finns där. 

Bredvid schemat har jag skrivit upp dagens mål. Oftast har vi ett ämne/dag eller tema. Eftersom jag arbetar ämnesövergripande, så ingår oftast alla ämnen. ( inte så ofta MA - hade jag haft mer tid att tillverka uppgifter som passar till ämnet hade jag fått in MA mera)

På morgonen visar jag barnen målen men även en lista med arbetsuppgifter som ska göras. 

Vi har också börjat gå igenom vad datum är. Jag skriver det högst upp på datorschemat. Jag börjar alltid med att visa datum på detta sättet 

2016.11.13.  Barnen har redan i förskoleklassen fått "dra" dagens datum och läsa upp det. Många av barnen visste att man man använder ordningstalen dvs ex den femte november.. 

Genom att visa på med helheten först så lär jag barnen att läsa det baklänges även om man senare läser det åt höger. 

Jag upplever att barnen har svårt med att skriva 13/11 -16. De förstår inte vilket tal/siffra som är vilken och de tycker det är svårt med /... Därför lär jag barnen det andra sättet först därefter när de är säkra så skriver vi 13/11-16 alt.16.11.13. 

Vår kunskapsvägg är en levande vägg. Det innebär att jag INTE sätter upp skyltar och mål på väggen som sitter där som en prydnad hela året och som det pratas om ibland eller för att det ska se ut som om lärararna arbetar med förmågorna och målen. 

Min tanke med vår kunskapsvägg är att den ska vara levande. Den kommer att förändras vartefter vi lär oss nya saker

.  

Jag har huvudrubriker som följer bedömningsunderlaget Nya språket lyfter och rubrikerna i matte lgr11. Ex läsa, berätta, skriva, taluppfattning, problemlösning. 

De övergripande målen som sitter längre stund  på väggen har de olika målen i Nya språket lyfter i sv eller mattemålen från matteboken Mattedetektiverna.

De finns under skylten Snart kan jag och en clown som springer på en löparbana. 

Jag berättar för barnen om att lära sig är som ett lopp. I början är man  nyfiken och undrar kanske hur det 

ska gå. Sen börjar man lära sig saker och då kanske det är kämpigt och man allra helst vill stanna och lägga av men om man kämpar på och kommer i mål så är det en härlig känsla att äntligen ha kommit i mål. Vunnit "matchen". 

De övriga skyltar jag sätter upp är sådant vi SKA arbeta med eller håller på med att lära sig. Jag sätter oftast upp skyltar innan jag pratat om det. Många i klassen jag har börjar ställa frågor: Varför sitter den där? Vad ska vi göra med den? De börjar försöka läsa vad som står. 

För en del lärare kanske det är "jobbiga" frågor som eleverna ställer. Jag tänker däremot såhär: Eleverna börjar bli nyfikna, jag ser vilka elever som är nyfikna. De börjar också aktivera sin förförståelse och sina tidigare erfarenheter. De stället frågor. Superbra! 

När jag sen plockar ned skylten eller börjar gå igenom det momentet, så är några iallafall redan nyfikna och lite mer motiverade. 

Några av skyltarna är sådana som visar vilka moment vi gått igenom och som vi kommer att återkomma till flera gånger. Men skyltarna på väggen eller snarare VÅR KUNSKAPSVÄGG är ett levande vägg som förändras hela tiden. 

I veckobrevet till föräldrarna skickar jag också hem målen vi kommer att arbeta med i veckan. 

Jag vill att föräldrarna ska kunna vara delaktiga och känna till vilka mål jag tänker att vi kommer att arbeta med. Det är något jag vill förbättra ännu mer. Oftast frågar jag iallafall som förälder vad har du gjort idag? Mitt mål med min undervisning är att barnen ska i åk 3 kunna bli så medvetna att de kommer att kunna svara på 

Vad har du lärt dig idag? Jag har lärt mig att.., 

Om föräldrarna också vet vilka mål vi kommer att arbeta med så vet föräldrarna vad de ska fråga om. Det är min ambition iallafall. Det gäller att målen är tydliga så även föräldrar förstår. Det är ett förbätttingsområde men jag har iallafall börjat.